2023.10.06
Kritik framförd i remissvar till Justitiedepartementet
Swetic ser att EU-kommissionens CSRD-direktiv kommer spela en avgörande roll i unionens gröna omställning. Därför är noga avvägd implementering av direktivet i svensk lagstiftning av yttersta vikt för svenska företags fortsatta konkurrenskraft. En central del av direktiv är kravet på oberoende granskning och verifiering av hållbarhetsredovisningar. Swetic riktar dock kritik mot utredningens förslag att inte öppna upp möjligheten för oberoende ackrediterade kvalitetsgranskare att utföra granskningen av hållbarhetsrapporter, trots att CSRD-direktivet tillåter detta. Vi anser att förslaget begränsar företagens flexibilitet och skapar en risk för kompetensbrist när fler företag måste följa kraven för hållbarhetsredovisning och granskning.
I vårt remissyttrande lyfter vi främst tre viktiga punkter:
1. Snedvriden konkurrens: Att inte redan från start öppna upp för möjligheten att låta fler aktörer genomföra granskningen av hållbarhetsrapporterna är oetiskt utifrån konkurrenssynpunkt. Försprånget som auktoriserade revisionsbyråer skulle erhålla blir näst intill omöjligt för andra aktörer att ta igen. Därtill blir sannolikt kostnaden avsevärt högre för beställande företag om endast ett fåtal aktörer tillåts göra valideringen av innehållet.
2. Befintligt ackrediteringssystem uppfyller kraven för CSRD. Utredningen påstår att befintliga ackrediteringssystem inte kostnadseffektivt och snabbt kan tillämpas för att möta kraven inom CSRD. Detta är antaganden som saknar saklig grund. Ackrediteringssystemet möter parternas behov och säkerställer korrekt styrning och förmågan hos ackrediterade företag att utföra granskningarna samtidigt som det säkerställer oberoendet. Befintliga standarder likt den internationella ISAE 3000 är öppna för alla att tillämpa, således även för ekonomiska revisorer
3. Internationell praxis: Flera europeiska länder, däribland Norge, Danmark, Italien och Österrike, kommer sannolikt tillåta oberoende kvalitetsgranskare inom CSRD-direktivet. I Frankrike står det redan klart att så blir fallet.
Genom att utesluta fler aktörer från granskningen av hållbarhetsrapporter kommer därför troligtvis resultera i kompetensbrist och hindra svenska företag från att uppfylla de krav som ställs för att skapa ett hållbart och klimatneutralt näringsliv.